Sätt upp dina mål

Det första steget i att skapa en budget är att identifiera dina finansiella mål. Vill du spara till en ny bostad, bil, resa, betala av skulder, eller bygga en buffert, se detta inlägg sparbuffert? Tydliga mål hjälper dig att hålla fokus och motivation.

Kartlägg dina inkomster och utgifter

Gör en noggrann genomgång av alla dina inkomster och utgifter. Lägg ihop alla inkomster så som lön (efter skatt), studiemedel eller a-kassa. Även eventuella bidrag som bostadstillägg och barnbidrag ska räknas med. Notera allt från fasta kostnader som hyra och räkningar till varierande utgifter som mat och nöjen. Bilkostnader är en stor utgiftspost som inte ska glömmas. Detta ger dig en klar bild av vart dina pengar tar vägen. Bryt ner årsavgifter till per månad.

Skapa en budgetplan

Dela upp dina utgifter i kategorier och sätt upp en månatlig gräns för varje kategori. Se till att inkludera en sparandepost för att nå dina mål. Använd budgetmallar eller budgetverktyg online för att underlätta processen.

Hur hanterar man hushållets budget?

En av de vanligaste familjebudgeteringsteknikerna är att använda 50/30/20-regeln . Tanken är att dela in din inkomst i tre utgiftskategorier – 50 % på behov, 30 % på önskemål och 20 % på besparingar. Avsätt medel för dina ”önskningar”, såsom underhållning eller semester när du fått koll på utgifterna.

Följ upp och justera

Håll koll på dina utgifter genom att regelbundet uppdatera din budget. Jämför dina faktiska utgifter med dina planerade gränser. Justera budgeten vid behov för att bättre spegla din ekonomiska situation.

Håll dig motiverad

Följ upp utfallet regelbundet så är det lättare att hålla sig motiverad. Fira små framgångar och påminn dig själv om varför du gör detta. Var realistisk och flexibel – det är okej att justera budgeten om dina mål eller omständigheter förändras.

Konsumentverket kan ge dig många tips och vägledning i skapande av en enkel budget. Se här kostnadsberäkningar.

Sparbuffert är en viktig del av hushållets ekonomi.

En sparbuffert är en sparad slant som är tänkt att fungera som en försäkring i händelse av någon slags kris. Som vid arbetslöshet, sjukdom eller om något i hushållet plötsligt går sönder. Du kan säkert själv hitta många tillfällen när det skulle vara skönt att ha en extra slant att tillgå i form av en sparbuffert.

Hur stor skall sparbufferten vara?

Många sparrådgivare tycker att två månadslöner är en lämplig sparbuffert. Det kanske är det enkla svaret, men verkligheten ser lite annorlunda ut. Vi har alla olika stora budgetar att dra runt varje månad.
Jag tycker att en sparbuffert bör klara hushållets viktigaste utgifter under ca tre månader. Detta bör baseras på faktiska belopp för vad som verkligen är nödvändigt som tex. hyra, mat, el, telefon och eventuella lånebetalningar, glöm inte CSN.

Hur ska jag som aldrig har en krona över när nästa lön kommer kunna spara några pengar?

Naturligtvis är den frågan berättigad och kräver något slags svar. Jag är dock övertygad om att i stort sett alla klarar att spara någonting. Om det så bara är en tjugokronorssedel varje månad. Det viktigaste är att komma igång och använd ett sparkonto som är till enbart för buffertsparande. Helst med lite högre ränta.

– Se till att göra en överföring till sparkontot direkt när du fått din lön eller vilken inkomst det än är, gärna en automatisk överföring.
– Bestäm ett sparbelopp hur litet det än är.
– Förbjud dig själv att låna från sparkontot.

I kommande inlägg ska vi titta på olika sätt att spara.